Shale, screen your worry from what you won't ever find

Att bära på sorg är som att bära på ett svart hjärta.
Att inte kunna visa sorgen gör det inte bättre.
Ibland känns det som att allting hinner ikapp och drar ner mig igen i någonslags ändlösthål.
Där faller jag och kanske tar fallet aldrig slut?
Jag vill bara att det ska stanna, jag vill inte svärta någon mer.
Jag har slutat tro på tid.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0