When the big world falls apart

Nu är jag där igen. Jag vet exakt vart, men jag hittar inte ut. Vem satte mig på den här platsen och varför?
Jag hatar att känna såhär för jag förstår inte, jag förstår inte meningen med det. Att höra när någon annan tycker att det är irriterande när folk blir "såhär" tycker jag är extremt. Jag vet att jag inte kan hjälpa det men samtidigt besannar de orden allt som jag tänker och allt som jag tror.
Du borde veta bättre än att säga så till mig.
Tror du att hon var den enda som kunde må dåligt? Den enda som behövde tas om hand?
Hon var sjuk men hon är inte den enda.
Du kan inte bara få det att låta som mitt fel. Som om allting skulle vara mitt fel. Det gjorde ont och gör det fortfarande, jag blev jätteledsen och gömde mig i täcket för att du inte skulle se.
Du skulle skrattat. Åt mig.
Jag hatar att du pratar utan att tänka och sen bortförklarar dig. Jag fattar aldrig om du menar det första du sagt eller det andra då. Jag tror att hon förstörde en del av dig.
Du har varit så extremt elak mot mig på senaste tiden och du verkar inte ens inse det?
Det känns så konstigt, värst av allt är att du inte förstår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0